Maalin maalmaha ka mid ah, hooyo waxay heshay miro badan.
En dag fick mamma mycket frukt.
“Goormaa wax miro ah heleynaa?” ayaan weydiinay. “Waxaan miraha cuni doonaa caawa,” ayay tiri hooyo.
”När kan vi få lite frukt?” frågar vi. ”Vi ska äta frukten ikväll”, säger mamma.
Walaalkay Rahim waa mid dhuuni ah. Waxa uu dhadhamiyaa midhaha oo dhan. In badan na waa uu ka cunaa.
Min bror Rahim är girig. Han smakar på alla frukter. Han äter mycket av den.
“Bal eeg waxuu Rahim sameeyey!” Waxaa ku qayliyay walaalkayga yar. “Rahim waa akhlaaq la aan iyo bakhayl,” Ayaan dhahaa.
”Titta vad Rahim har gjort!” ropar min lillebror. ”Rahim är olydig och självisk”, säger jag.
Hooyo waxay u caraysantahy Rahim.
Mamma är arg på Rahim.
Waxaan sidoo kale u caraysannahay Rahim. Laakin Rahim kama xumo.
Vi är också arga på Rahim. Men Rahim ångrar sig inte.
“Miyaadan u soconin in aad ciqaabto Rahim?” ayuu waydiiyay walaalkayga yar.
”Ska du inte straffa Rahim?” frågar lillebror.
“Rahim, dhakhso waad kashalaayi doontaa,” hooyo ayaa ugu digtay.
”Rahim, du kommer snart ångra dig”, varnar mamma.
Rahim ayaa billaabay inuu dareemo xanuun.
Rahim börjar må illa.
“Caloosha ayaa aad i xanuunayso,” ayuu Rahim ku gunuunacay.
”Jag har så ont i magen”, viskar Rahim.
Hooyo ayaa garanaysay in ay taas dhacayso. Mirtii ayaa ciqaabeyso Rahim!
Mamma visste att detta skulle hända. Frukten straffar Rahim!
Ogu danbeytii, Rahim ayaa nagu yidhi waan ka xumahay. “Marnaba markale ma noqon doono mid saaid dhuuni u ah,” ayuu balanqaaday, waana aaminnay dhammaanteen isaga.
Senare ber Rahim oss om ursäkt. ”Jag ska aldrig vara så girig igen”, lovar han. Vi tror alla på honom.
