يَنامُ أَخِي الصَّغِيرُ مُتَأَخِّرًا جِدًّا.
أَنَا اَسْتيْقِظُ بَاكِراً لِأَنَّنِي مُمَيَّزَةٌ.
Min lillebror sover mycket länge. Jag vaknar tidigt för jag är bäst!
أَنَا وَاحِدَةٌ مِنَ اَلَّذينَ يَسْمَحُونَ لِلشَّمْسِ أَن تَدْخُلَ.
Det är jag som släpper in solen.
مَامَا تقُولُ لِي: “أَنْتِ نَجْمَتِي اَلصَّباحيّةُ”.
”Du är min morgonstjärna”, säger mamma.
أَنَا اَسْتَحِمُّ وَحْدِي، أَنَا لَا أَحْتَاجُ لِمُسَاعَدَةِ أَحَدٍ.
Jag tvättar mig själv, jag behöver ingen hjälp.
أَنَا يُمْكِنُنِي أَنْ أَتَعَامَلَ مَعَ المَاءِ البَارِدِ وَالرَّائِحَةُ اَلكَرِيهَةُ لِلصَّابُونَةِ الزَّرْقَاءِ.
Jag klarar mig med kallt vatten och blå, illaluktande tvål.
مَامَا تُذَكِّرُنِي: “لَا تَنْسَيْ أَسْنَانَكِ”، فَأُجِيبُهَا: “أَنَا مُسْتَحِيلْ!”
Mamma påminner: ”Glöm inte tänderna!” Jag svarar: ”Aldrig, inte jag!”
بَعْدَ اَلاِسْتِحْمَامِ، أُسَلِّمُ عَلَى جَدِّي وَعَمَّتِي، وَأُوَدِّعُهُمْ.
Efter tvätten hälsar jag på morfar och moster och önskar dem en god dag.
ثُمَّ أَلْبِسُ ثِيَابِي بِنَفْسِي، وَأَقُولُ: “أَنَا الآنَ كَبِيرَةٌ”.
Sedan klär jag mig själv. ”Jag är stor nu, mamma”, säger jag.
أَنَا اَسْتَطِيعُ أَنْ أُغْلِقَ أَزْرَارِي وَأَرْبِطَ حِذَائِي.
Jag kan knäppa knapparna och stänga spännet på mina skor.
أَنَا أَتَأَكَّدُ مِنْ أَنَّ أَخِي اَلصَّغِيرُ يَعْرفُ كُلَّ أَخْبَارِ اَلمَدْرَسَةِ.
Och jag ser till att lillebror får veta allt nytt som händer i skolan.
أَبْذُلُ جُهْدِي فِي الصَّفِّ لِأَقُومَ بِالأفْضَلِ بِكُلِّ شَيْءٍ.
I skolan gör jag mitt bästa på alla sätt och vis.
أَنَا أَقُومُ بِكُلِّ هَذِهِ اَلأفْعَالِ كُلَّ يَوْمٍ.
لَكِنَّ أَكْثَرَ الأَشْيَاءِ التِي أُحِبُّهَا اللَّعِبُ.
ثُمَّ اللَّعِبُ.
Varje dag gör jag alla dessa bra saker. Men det jag tycker mest om är att leka och leka!
