En gång för länge sedan gick tre flickor ut för att samla ved.
День был жаркий, и они пошли к реке купаться. Они играли, плескались и плавали в воде.
Det var en varm dag så de gick ner till floden för att simma. De lekte och plaskade och simmade i vattnet.
Вдруг, они увидели, что было уже темно. Они поспешили обратно в деревню.
Plötsligt insåg de att det hade blivit sent. De skyndade sig tillbaka till byn.
Когда они были уже почти дома, Нозибеле потрогала шею. Она забыла своё ожерелье! “Пожалуйста, пойдёмте со мной!” просила она своих подруг. Но подруги сказали, что уже слишком поздно.
När de var nästan hemma kände Nozibele med sin hand på halsen. Hon hade glömt sitt halsband! ”Snälla, följ med mig tillbaka!” bad hon sina vänner. Men hennes vänner sa att det hade blivit för sent.
И Нозибеле пошла к реке одна. Она нашла свое ожерелье и поспешила домой. Но она потерялась в темноте.
Så Nozibele gick ensam tillbaka till floden. Hon hittade halsbandet och skyndade hemåt. Men hon gick vilse i mörkret.
Вдалеке она увидела свет из окон хижины. Она побежала к ней и постучала в дверь.
På avstånd såg hon att det lyste från en stuga. Hon skyndade sig mot den och knackade på dörren.
Нозибеле удивилась когда дверь открыт пёс и спросил, “Что ты хочешь?” “Я заблудилась, и мне нужно место, чтобы поспать,” сказала Нозибеле. “Заходи, а то я укушу тебя!” сказал пёс. И Нозибеле зашла.
Till hennes förvåning öppnade en hund dörren och sa: ”Vad vill du?” ”Jag har gått vilse och jag behöver någonstans att sova”, sa Nozibele. ”Kom in, annars biter jag dig!” sa hunden. Så Nozibele gick in.
Потом пёс сказал, “Готовь для меня!” “Но я никогда не готовила для собаки раньше,” ответила Нозибеле. “Готовь, или я укушу тебя!” сказал пёс. И Нозибеле приготовила псу обед.
Sedan sa hunden: ”Laga mat till mig!” ”Men jag har aldrig lagat mat till en hund förut”, svarade hon. ”Laga mat, annars biter jag dig!” sa hunden. Så Nozibele lagade lite mat till hunden.
Потом пёс сказал, “Застели мне постель!” Нозибеле ответила, “Я никогда не застилала постель для собаки.” “Застели постель, а то я укушу тебя!” сказал пёс. И Нозибеле застелила постель.
Sedan sa hunden: ”Bädda sängen till mig!” Nozibele svarade: ”Jag har aldrig bäddat en säng till en hund förut.” ”Bädda sängen, annars biter jag dig!” sa hunden. Då bäddade Nozibele sängen.
Каждый день она готовила, подметала и стирала для собаки. А Однажды пёс сказал, “Нозибеле, сегодня я иду встречаться с друзьями. Подмети пол, приготовь обед и постирай до моего прихода.”
Varje dag var hon tvungen att laga mat och städa och tvätta för hunden. En dag sa hunden: ”Nozibele, idag måste jag besöka ett par vänner. Städa huset, laga mat och tvätta mina saker innan jag kommer tillbaka.”
Как только пёс ушёл, Нозибеле вырвала у себя три волосины. Она положила одну волосину под кровать, одну за дверь, и третью в загон для скота.
Så snart hunden hade gått tog Nozibele tre hårstrån från sitt huvud. Hon lade ett hårstrå under sängen, ett bakom dörren och ett i inhägnaden. Sedan sprang hon hem så fort hon kunde.
Пёс пришёл домой и начал искать Нозибеле. “Нозибеле, где ты?” кричал он. “Я тут, под кроватью,” сказала первая волосина. “Я тут, за дверью,” сказала вторая волосина. “Я тут, в загоне для скота,” сказала третья волосина.
När hunden kom tillbaka letade han efter Nozibele. ”Nozibele, var är du?”, ropade han. ”Jag är här, under sängen”, sa det första hårstrået. ”Jag är här, bakom dörren”, sa det andra hårstrået. ”Jag är här, i inhägnaden”, sa det tredje hårstrået.
И пёс понял, что Нозибеле его обманула. Он побежал и прибежал к деревне. Но братья Нозибеле ждали его с большими палками. Пёс развернулся и убежал, и с тех пор его не видели.
Då förstod hunden att Nozibele hade lurat honom. Så han sprang och sprang hela vägen till byn. Men där väntade Nozibeles bröder med stora käppar. Hunden vände och sprang iväg och har inte synts till sedan dess.
