روزی روزِگاری تمساحی بود کِه خِیلی گُرُسنِه بود.
Det var en gång en mycket hungrig krokodil.
او خِیلی آهِستِه وَ آرام وَ بی سَر وَ صِدا بِه دُنبالِ غَذا میگَشت وَ سِپَس....
Han letade efter mat långsamt och tyst. Och sedan …
اووو! تمساح حَملِه میکُنَد وَ یِک طُعمِه را شِکار میکُنَد.
Pang! Krokodilen slår till!
بَعد اَز آن او دیگر گُرُسنِه نیست وَ خوشحال اَست.
Efteråt är han inte hungrig längre och han är nöjd.
تا وَقتی که او دوبارِه گُرُسنِه شَوَد.
Tills han blir hungrig igen.
