Det var en gang en lykkelig familie.
Det var en gång en lycklig familj.
De kranglet aldri. Barna hjalp foreldrene sine hjemme og i åkeren.
Barnen bråkade aldrig med varandra. De hjälpte sina föräldrar hemma och på åkrarna.
Men de fikk ikke lov til å gå nær ilden.
Men de fick inte gå nära eld.
De måtte gjøre alt arbeid om natten. Fordi de var lagd av voks!
De var tvungna att göra alla sina sysslor under natten eftersom de var gjorda av vax!
Men én av guttene lengtet etter å gå ut i sollyset.
Men en av pojkarna längtade efter att gå ut i solen.
En dag ble lengselen for sterk. Brødrene hans advarte ham.
En dag blev hans längtan för stark. Hans bröder varnade honom…
Men det var for sent! Han smeltet i den varme sola.
Men det var för sent! Han smälte i den varma solen.
Voksbarna ble lei seg av å se broren sin smelte bort.
Vaxbarnen blev så ledsna över att se sin bror smälta bort.
Men de la en plan. De formet en fugl av den smeltede voksklumpen.
Men de tänkte ut en plan. De formade vaxklumpen till en fågel.
De tok med seg fuglebroren sin opp på et høyt fjell.
De tog sin fågelbror upp till ett högt berg.
Og da sola steg, fløy han syngende inn i morgenlyset.
Och när solen gick upp flög han bort i morgonljuset.