Høne og Tusenbein var venner. Men de likte alltid å konkurrere. En dag spilte de fotball for å se hvem som var den beste spilleren.
Höna och Tusenfoting var vänner. Men de tävlade alltid med varandra. En dag bestämde de sig för att spela fotboll för att se vem som var den bästa spelaren.
De dro til fotballbanen og startet kampen. Høne var rask, men Tusenbein var raskere. Høne sparket langt, men Tusenbein sparket lengre. Høne ble surere og surere.
De gick till fotbollsplanen och började spela. Höna var snabb, men Tusenfoting var snabbare. Höna sparkade bollen långt bort, men Tusenfoting sparkade ännu längre bort. Höna började bli sur.
De bestemte seg for å ha en straffekonkurranse. Først var Tusenbein keeper. Høne skåret bare ett mål. Så var det Hønes tur til å forsvare målet.
De bestämde sig för att avgöra med straffsparkar. Först fick Tusenfoting vara målvakt. Höna gjorde bara ett mål. Därefter var det Hönas tur att stå i mål.
Tusenbein sparket ballen og skåret. Tusenbein driblet ballen og skåret. Tusenbein headet ballen og skåret. Fem mål skåret Tusenbein.
Tusenfoting sparkade bollen och gjorde mål. Tusenfoting dribblade och gjorde mål. Tusenfoting nickade bollen och gjorde mål. Tusenfoting gjorde fem mål.
Høne ble sint fordi hun tapte. Hun var en veldig dårlig taper. Tusenbein begynte å le av vennen som lagde så mye oppstyr.
Höna var arg över att hon hade förlorat. Hon var en mycket dålig förlorare. Tusenfoting började skratta eftersom hans kompis var så upprörd.
Høne var så sint at hun åpnet nebbet og slukte Tusenbein.
Höna var så arg att hon öppnade näbben och svalde tusenfotingen.
Da Høne gikk hjemover, møtte hun Mor Tusenbein. «Har du sett barnet mitt?» spurte Mor Tusenbein. Høne sa ikke noe. Mor Tusenbein ble urolig.
När Höna gick hem mötte hon Mamma Tusenfoting. Hon frågade: ”Har du sett mitt barn?” Höna sa ingenting. Mamma Tusenfoting blev orolig.
Så hørte Mor Tusenbein en svak stemme: «Mamma, hjelp meg!» Mor Tusenbein så seg rundt og lyttet spent. Lyden kom fra inni høna.
Då hörde Mamma Tusenfoting en svag röst: ”Hjälp mig, mamma!” Mamma Tusenfoting såg sig omkring och lyssnade noga. Rösten kom från insidan av hönan.
Mor Tusenbein ropte: «Bruk det trikset du kan, barnet mitt!» Tusenbein kan lage en dårlig lukt og en sånn fæl smak. Høne kjente at hun ble dårlig.
Mamma Tusenfoting ropade: ”Använd tricket du kan, mitt barn!” Tusenfotingar kan ge dålig lukt och dålig smak. Höna började må illa.
Høne kastet opp. Og svelget og spyttet. Så nøs og hostet hun. Og kastet opp. Tusenbeinet var ufyselig.
Höna rapade. Sedan svalde hon och spottade. Sedan nös hon och hostade. Och hostade. Tusenfotingen var äcklig!
Høne hostet til hun kastet opp tusenbeinet som var i magen. Mor Tusenbein og barnet hennes klatret opp i et tre for å gjemme seg.
Höna hostade tills hon hade hostat upp tusenfotingen som varit i hennes mage. Mamma Tusenfoting och hennes barn kröp upp i ett träd för att gömma sig.
Siden den gang har høner og tusenbein vært fiender.
Sedan dess har hönor och tusenfotingar alltid varit fiender.
Winny Asara
Magriet Brink
Finn Stranger-Johannessen
Espen Stranger-Johannessen
norska (bokmål)
Nivå 3
