Un giorno, Coniglio stava costeggiando la riva del fiume.
En dag gick Kanin längs flodens kant.
Anche Ippopotamo era lì, passeggiava e mangiava un po’ di buona erbetta verde.
Flodhäst var också där för att gå en runda och äta lite gott grönt gräs.
Ippopotamo non vide che Coniglio era lì e per sbaglio gli pestò la zampa. Coniglio cominciò a urlare. “Ehi tu, Ippopotamo! non vedi che mi stai schiacciando la zampa?”
Flodhäst såg inte att Kanin var där och råkade trampa på Kanins fot. Kanin började skrika åt Flodhäst: ”Du Flodhäst! Ser du inte att du ställde dig på min fot?”
Ippopotamo si scusò con Coniglio. “Mi dispiace, non ti ho visto. Per favore, perdonami!” Ma coniglio non voleva sentir ragioni e urlò a Ippopotamo “Lo hai fatto apposta! Un giorno vedrai! La pagherai!”
Flodhäst bad om ursäkt: ”Ursäkta, jag såg dig inte. Snälla, förlåt mig!” Men Kanin ville inte lyssna och skrek åt Flodhäst: ”Du gjorde det med flit! En vacker dag ska du få se! Då ska du få betala för det här!”
Coniglio andò a cercare Fuoco e disse “Vai a bruciare Ippopotamo quando esce dall’acqua per mangiare l’erba. Mi ha schiacciato il piede!” Fuoco rispose: “Non c’è problema Coniglio, mio amico. Farò quello che mi hai chiesto.”
Kanin gick till Eld och sa: ”Gå och bränn Flodhäst när hon kommer ut ur vattnet för att äta gräs. Hon trampade på mig!” Eld svarade: ”Inga problem Kanin, min vän. Jag ska göra precis vad du ber om.”
Più tardi, Ippopotamo stava mangiando l’erba lontano dal fiume quando: “Whoosh!” Fuoco esplose in mille fiamme. Le fiamme incominciarono a bruciare il pelo di Ippopotamo.
Senare åt Flodhäst gräs långt bort från floden när det plötsligt sa svisch! Eld flammade upp. Flammorna började bränna upp Flodhästs hår.
Ippopotamo cominciò a piangere e corse in acqua. Il suo pelo si era bruciato tutto con il fuoco. Ippopotamo continuò a piangere “Il mio pelo si è bruciato col fuoco! Il mio pelo è sparito! Il mio bellissimo pelo!”
Flodhäst började gråta. Allt hennes hår hade bränts upp av elden. Flodhäst fortsatte att gråta: ”Mitt hår brändes upp i elden! Allt mitt hår är borta! Mitt vackra hår!”
Coniglio era felice che il pelo di Ippopotamo si fosse bruciato. Da quel giorno, per paura del fuoco, gli ippopotami non si allontanano mai dall’acqua.
Kanin var glad över att Flodhästs hår hade brunnit upp. Och nuförtiden går Flodhäst fortfarande sällan långt bort från vattnet av rädsla för Eld.
Basilio Gimo, David Ker
Carol Liddiment
Laura Pighini
Sonia Pighini
italienska
Nivå 2
